Guldtärningen 2011 – ConraDargo Recenserar
För en tid sedan bad mina sponsorer WorldofBoardGames om att få min uppmärksamhet. Det gällde den utmärkelse som Leksaksbranschen varje år har delat ut sedan 2006 för ”Årets Spel” och dessa titlar inom respektive av de fyra (tidigare endast tre) kategorierna får då äran att pryda sina omslag med ”Guldtärningen”. Vid denna tidpunkt började det nämligen tillkännages för distributörerna vilka spel som hade vunnit för i år och således ville personalen på WoBG gärna se hur jag satsade ett av mina avsnitt på att avhandla dessa vinnare, vilket jag förstås tog mig an med stor glädje och entusiasm.
Leveransen av spelen blev dock något försenad i och med att förpackningar skulle tryckas om med den gyllene tärningen på sitt omslag och därför är det förmodligen så att för många av er som läser detta redan är medvetna om vilka vinnarna är sedan någon vecka tillbaka, men förhoppningsvis går de flesta av er fortfarande endast i tankarna om att investera i något eller några av dessa spel och känner er nyfikna på huruvida dem gjort sig förtjänt av utmärkelsen ”Årets Spel” i sin respektive kategori.
Och just därför presenterar jag nu det längsta avsnittet hitintills i ConraDargo Recenserar, med en temaspecial på hela 40 minuter där jag går igenom alla fyra testvinnare vilka lyder som följer:
Årets Barnspel: Hit the Hat
Årets Familjespel: LEGO Champion
Årets Huvudbry: Boggle Flash
Årets Vuxenspel: Hollywood
Jag önskar er mycket nöje med veckans avsnitt av ConraDargo Recenserar som heter Guldtärningen 2011 – Temaspecial.
Och ni missar väl inte hur alla de spel som sponsras av WorldofBoardGames alltid säljes till kampanjpris (10% rabatt) under recensionsveckan? Detta gäller naturligtvis även för alla ovannämnda titlar!
![[del.icio.us]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/delicious.png)
![[Digg]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/digg.png)
![[Facebook]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/facebook.png)
![[Google]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/google.png)
![[LinkedIn]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/linkedin.png)
![[MySpace]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/myspace.png)
![[StumbleUpon]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/stumbleupon.png)
![[Twitter]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/twitter.png)
![[Email]](http://bradspelsbloggen.se/wp-content/plugins/bookmarkify/email.png)
november 15, 2011 Inga komentarer
The Walking Dead: The Board Game – ConraDargo Recenserar
Den som följer mina sällskapssrecensioner vet mycket väl hur jag kommer med ett nytt avsnitt varannan måndag, jämna veckor. Dem av er som är prenumeranter på YouTube samt följer mig på Facebook vet också att förra måndagen, alltså den 31:a oktober för 1½ vecka sedan, inte var något undantag till denna regel.
Men om man förlitar sig på mitt bloggande här så kan man ha fått för sig att ConraDargo Recenserar gått i graven. Så är förstås icke fallet, så ni kan sluta hålla andan inne nu.
Mycket jobb, lite fritid och kritiska familjeangelägenheter har gjort att jag inte kunnat sprida mina recensioner i den mån som jag brukar och här är det i synnerhet just bloggandet som har tagit stryk, eftersom jag alltid försöker skriva ett någorlunda matigt inlägg där jag inte bara kort berör vilket nästa spel är utan även säger någonting mer än så runtomkring spelet.
Men inte den här gången utan nu får det bli pang på rödbetan bara då jag tyvärr lider av tidsbrist även i detta nu och således bara önskar få den här blogguppdateringen överstökad – men inte utan att först få förklara min ”frånvaro” för er som undrar vart den där ConraDargo som recenserar sällskapsspel tagit vägen.
Och vill man slippa sådana här paus-illusioner i framtiden är det bara att börja prenumerera på min YouTube-kanal eller/och följa mig på Facebook-grupp.
Veckans (eller rättare sagt förra veckans) recension avhandlar sällskapsspelet The Walking Dead: The Board Game som är baserat på serietidningen The Walking Dead av Robert Kirkman och ni ser den här.
november 9, 2011 Inga komentarer
Blood Bowl: Team Manager The Card Game – ConraDargo Recenserar
Blood Bowl: Team Manager The Card Game. Eller som man också skulle kunna kalla det: a mouthful. Eller bara kort och gott Blood Bowl: Team Manager för att få det att ligga mera rätt i munnen.
Hursomhelst, för den okunnige så handlar Blood Bowl om amerikansk fotboll i Warhammer-universumet och har gjort så sedan Games Workshop för 24 år sedan kom på denna något märkliga men ändå inte helt bisarra idé att låta deras så världskända tennfigurer av allsköns humanoida raser möta varandra på ett slagfält i form av en jättelik gräsplan med ett mål i vardera ände och ett antal uppmålade, vita linjer samt stora siffror däremellan. För om vi blickar ”bara” 14 år tillbaka i tiden så hittar vi ett liknande projekt från speljätten Electronic Arts, som då utvecklade Mutant League Football till Sega Mega Drive – vilket var mer eller mindre samma sak men alltså ett TV-spel istället för figurspel.
Men nu är det ju faktiskt inte vare sig Electronic Arts eller Sega som mitt senaste avsnitt av ConraDargo Recenserar behandlar utan Games Workshops populära figurspel som alltså har varit känt som Blood Bowl sedan 1987 och nu även går att finna i kortspelsform tack vare speldesignern Jason Little från Fantasy Flight Games.
Jag har personligen ingen direkt (god) relation till Blood Bowl utan har tvärtom alltid varit väldigt ointresserad utav konceptet och blandningen, mitt intresse för Warhammer till trots. Men om någon av er som läser detta blogginlägg nu känner samma sak så uppmanar jag er verkligen till att se denna recension samt genomgång av Blood Bowl: Team Manager, för det här visar sig vara inte bara ett bra spel utan även ett riktigt trevligt sådant att avnjuta i goda vänners sällskap och med en kopp kaffe på sidan om ens spelområde.
Fantasy Flight Games gör det helt enkelt igen och det är såväl jag som mina vänner mycket tacksamma för.
oktober 17, 2011 Inga komentarer
Gears of War: The Board Game – ConraDargo Recenserar
Precis som hur det har blivit en populär och stor grej för skådespelare att låna ut sina röster till dator- och TV-spel så har sagda bransch också blivit populär att gå in och plocka ut sällskapsspel från. Tidigare har vi framförallt sett Blizzard-produkter i form av diverse bräd- och kortspel från World of Warcraft-universumet samt såväl ett strategiskt Warcraft- som StarCraft-sällskapsspel, men även Sid Meier’s Civilization och om vi går riktigt långt tillbaka i tiden och gräver så kan man även hitta såväl ett kortspel baserat på Sim City som Mortal Kombat (bisarrt men sant).
Nu har Fantasy Flight Games alldeles nyligen lyckats med att få rättigheterna till att producera ett sällskapsspel av någonting så populärt som den för Xbox 360 exklusiva Gears of War-spelserien (även om en datorversion av originalet också existerar) och även om nu jag personligen inte har stiftat någon större bekantskap med GoW sedan tidigare, så är det förstås svårt att hålla sig från att bli nyfiken på ett spel vars konsolversioner trots allt har slagit försäljningsrekord om vartannat. Att spela in ett avsnitt ConraDargo Recenserar där jag avhandlar Gears of War: The Board Game kändes således som någonting lika givet som att recensera Twilight Imperium eller The Settlers.
Och ett par riktigt hårda och våldsamma spelomgångar senare står vi nu alltså här med ett nytt ConraDargo Recenserar färdiginspelat där jag går igenom samt sätter omdöme på sällskapsspelsversionen av Epic Games bästsäljare Gears of War – nu med plastfigurer, spelmarkörer och spelkort i handen på spelaren istället för en handkontroll.
oktober 3, 2011 Inga komentarer
Repello – ConraDargo Recenserar
Att få upptäcka ett svenskutvecklat sällskapsspel tycker jag är roligt. Om det dessutom har lyckats vinna någon slags utmärkelse blir jag nyfiken på riktigt. Just därför var det svårt att tacka nej när jag i förra veckan befann mig hos WorldofBoardGames butik här i Umeå och till en början tittade på ett par utländska titlar som såg både spännande och intressanta ut, bara för att få presenterat för mig Repello; ett spel av svensken Arne Holmström vilket hade vunnit Guldtärningen 2010 i och med utmärkelsen ”Årets vuxenspel” från Sveriges Leksakshandlares Riksförbund.
Självklart måste ju ett sådant spel synas i sömmarna och det ska också erkännas att omslaget lockade en hel del; med spelpjäser som susade över en spelplan som om det vore magneter inblandade, vilket ju heller inte hade varit helt omöjligt i och med spelets namn. Men det engelska ordet ”repel” syftar i det här fallet på den knuffmekanism som spelet bygger på där två spelpjäser aldrig får ligga bredvid varandra på spelplanen utan stöter då bort varandra – vilket kan leda till långa kedjereaktioner när man väl har kommit en bit in i spelomgången och antalet pjäser som ligger ute är många.
För att se huruvida jag finner Repello vara värt pengarna och därmed också sin fina utmärkelse kan ni se i det senaste avsnittet av ConraDargo Recenserar.
september 19, 2011 Inga komentarer
TriBond – ConraDargo Recenserar
Jag har personligen aldrig varit vidare förtjust i alla dessa frågesporter som existerar i spelformat såsom det så omåttligt populära Trivial Pursuit – vilket tycks existera i var och vartannat hushåll. Det är inte helt ovanligt hur just TP i synnerhet dyker upp på folks läppar om man sitter hemma hos någon och bara allmänt hänger eller att en fest pågår och det kommer på tal hur man borde plocka fram någon form av aktivitet. Själv betackar jag mig denna form av kunskapsuppvisning, vilket förmodligen bottnar i hur dåligt allmänbildad som jag faktiskt är så att då inte kunna skilja Vänern från Vättern gör att sådana här typer av spel sätter mig i en något obekväm situation där man näst intill blir dumförklarad.
TriBond är lyckligtvis någonting helt annat och har nu äntligen kommit tillbaka på den svenska marknaden i form av denna nyutgåva från Peliko. Bortsett från att leverera ordgåtor på samma gamla sätt som spelet nu har gjort i över 30 års tid, så introduceras även ett par nyheter vilka dels kommer i form av hur poängen delas ut och man faktiskt vinner spelet på, men också variationer på de här ordgåtorna vilket livar upp spelet ytterligare och blåser nytt liv i konceptet.
Så oavsett vad man tycker om frågespel eller ej bör man absolut kika närmare på veckans recension av det gamla TriBond i denna nya tappning.
Samtidigt pratar jag även om ConraDargo Recenserars framtid efter slutpläderingen av spelet så om man har något som helst intresse av mitt arbete är det rekommenderat att man lyssnar till vad jag har att säga här.
september 5, 2011 Inga komentarer
Ryska sällskapsspel – ConraDargo Recenserar
För två veckor sedan blev jag kontaktad av företaget Rightgames som jag trots deras nio år i sällskapsspelsbranschen aldrig tidigare hade hört talas om. Detta bottnar förmodligen i att man sedan tidigare har hållit sig inom sitt egna lands gränser och alltså endast publicerat spel i Ryssland. Men nu fick jag reda på att man ville expandera till den europeiska samt amerikanska marknaden genom att låta översätta fyra av sina populäraste titlar, och i mailet jag fick frågade man helt enkelt om jag hade något intresse av att titta närmare på dessa för att låta recensera dem i min YouTube-kanal.
Självklart tackade jag ja till detta och således presenterar jag nu här ett specialavsnitt där jag lyckats klämma in alla fyra titlar i en och samma recension – uppdelade på lika många genomgångar men med en gemensam slutplädering.
Kriga med pokerregler, evolvera egna livsformer, brygg märkliga brygder och samla på Da Vincis uppfinningar i dessa fyra helt olika kortspel som i denna ordning bär namnen The Kingdoms of Crusaders, Evolution: The Origin of Species, Potion-Making Practice samt The Enigma of Leonardo. Klicka er fram till dagens avsnitt för att ta reda på huruvida dessa ryska titlar är värda vår svenska tid eller ej.
augusti 29, 2011 Inga komentarer
Battleship Galaxies – ConraDargo Recenserar
Hur många av oss har egentligen inte åtminstone någon gång här i livet antingen plockat fram ett blankt papper för att rita upp ett rutmönster eller bara helt enkelt rivit loss ett blad från ett rutat skrivblock och därefter påbörjat såväl ett alfabet som en sifferstege, med syftet att fördriva lite tid tillsammans med en vän? Vad jag menar på är förstås det urgamla sänka skepp, eller ”battleship” som det heter på engelska och nu har Hasbro tillsammans med Wizards of the Coast gått och slagit sina spelhuvuden ihop för att ta fram ett sänka skepp för 2000-talet. Resultatet har alldeles just kommit ut i handeln i form av Battleship Galaxies: The Saturn Offensive Game Set.
Grundidén existerar fortfarande kvar där bland alla plastmodeller, spelkort och diverse andra spelpjäser som fyller kartongens förvaringsutrymme, men rutnätet har blivit utbytt till hexagoner på en stor spelplan och istället för att själv ropa ut bokstavs- och sifferkombinationer i hopp om att upptäcka var motståndaren har gömt sina skepp, så står dessa nu fullt synliga på spelplanen och det är istället när man aktivt utför en attack mot något rymdskepp som befinner sig inom räckhåll för ens vapen som man studerar det så välbekanta rutnätet för att se huruvida man får in en träff eller bommar.
Se om dessa två gamla rävar till spelutvecklare har lyckats utveckla någonting nytt och spännande av det gamla sänka skepp-konceptet som känns som en naturlig utveckling av en gammal klassiker, eller om allting bara är helt felanpassat i veckans recension av ConraDargo Recenserar.
augusti 22, 2011 Inga komentarer
Samarbetsspel
Jag har varit inne i en brädspelssvacka. I kort kan man säga att jag inte varit så intresserad att lära mig nya spel eller titta alltför noga på vad som kommer ut. Dessutom har jag inte varit lika frekvent besökande på konvent i år som jag varit de senaste åren.
När jag inte är så sugen på att spela vanliga spel så tar jag mig gärna an ett samarbetsspel. Det jag får ut är det sociala i spelandet utan att tävla. Trots detta känns det inte som en meningslös sysselsättning.
Problemet med de flesta rena samarbetsspel är att de är ganska lika varandra. I grunden kan man säga att de handlar om att ett antal slumpmässiga hot som kommer under rundan och att det sedan är ett optimiseringspussel där folk tillsammans ska komma med en lösning. För att lösa problemet med alfaspelaren som tar över spelet så finns det ofta förbud om att visa eller yttra vad man har på handen.
Det finns två spel som jag kan komma på som bryter detta mönster och det är Space Alert och Hanabi.
Till en början verkar inte Space Alert av Vlaada Chvátil bryta med detta mönster. Det innehåller i princip samma element som de andra samarbetsspelen. Det finns dock en skillnad och inte så liten heller. Spelet går på tid. Ska man byta kort kan man bara göra det under en kort period. Det gör inte bara att alfaspelaren inte får utrymme att detaljstyra spelet, utan att spelet i mycket större utsträckning förvandlas till ett kommunikationsspel.
Det andra är det relativt nya spelet Hanabi gjort av Antoine Bauza. Där vet inte spelarna själva vilka kort de har på handen, men det vet däremot de andra spelarna. Det gäller att lägga ut dessa kort i en speciell ordning och spelarna har tillsammans ett antal möjligheter att under begränsade former ge tips till en av spelarna. Jag har inte spelat detta ännu, men ser fram emot att göra det.
För om det är något som hjälper en när man är inne i en brädspelssvacka så är det att spela annorlunda spel.
augusti 16, 2011 5 kommentarer
Survive: Escape from Atlantis! – ConraDargo Recenserar
Det har blivit ett par resor tillbaka i tiden på senaste när jag utforskat nya sällskapsspel och den här veckan gör jag inte bara ett utan rent utav två återbesök på en och samma gång i och med att det spel som mina sponsorer WorldofBoardGames.com försedde mig med när jag var på besök där i förra veckan visade sig vara två hopslagna spel från en och samma speldesigner, nämligen Julian Courtland-Smith. Denna man blev på 80-talet känd för sällskapsspelen Survive! samt Escape from Atlantis och nu har han slagit ihop dessa två och format Survive: Escape from Atlantis!.
Redan på sin tid hade de två spelen samma koncept: att fly från en sjunkande ö som i det senare spelet blev döpt till Atlantis efter just den mytomspunna ön med samma namn som enligt Platon en gång ska ha varit det mäktigaste riket på jorden, och just det här kvarstår fortfarande i denna nyutgåva där 2-4 spelare (ända upp till 6st med expansionen) försöker sätta just sina invånare/spelpjäser i säkerhet på någon av de grannöar som ligger i närheten av det dömda Atlantis – samtidigt som man också med hjälp av sjöodjur, hajar samt valar försöker sätta käppar i hjulet för sina motståndare.
Se huruvida dessa gamla klassikers inom sällskapsspelsvärlden fortfarande håller i sig eller ej i veckans avsnitt av ConraDargo Recenserar!
augusti 15, 2011 Inga komentarer
